Godisråtta
Jag är en seg gammal råtta. Inte så snabb, kanske (i dina ögon då) inte så effektiv, men seg som bara den. Det funkar väl, aja...jag kan väl ändra mig då, när jag vill förstås. När behovet uppstår. (Vad det nu hade med saken att göra?)
Nu har min kära vän Annispannis kommit hem från Mallorca; hej hej välkommen hem igen!
Titta dääär vad som låg och distraherade mig också, mitt på köksbordet bland alla papper! Himla bra faktiskt, Footprint ska vara bäst på Sydamerika när det gäller såna här reseguider. Eller vad det nu heter. Bredvid ödlan där ligger Betty Boop uppochnerpå. När jag var liten trodde jag att de hade ritat av min mamma, så söt är hon nämnligen! Hon hade alltid klackskor och armband, svart kort lite lockigt hår... Mamma!
Nu ska jag sluta hosta och börja sova, tack å hej.
Vad ska du bli när du blir stor?
På KY-mässan för inte så länge sedan stod vi bredvid en KY-utbildning i Gbg som har en kurs som heter Food Management!!! Har ni hööört??? Det var det lustigaste! Det är alltså en utbildning på två år där man lär sig hur man marknadsför i en mataffär; hur man arbetar med ljus och speglar för att göra tomaterna mer attraktiva t.ex. (Om jag förstod det hela rätt, vill säga.) Är inte det häftigt?! Snacka om att vara nischad!
Själv har jag, efter många turer fram och tillbaka, valt att inrikta mig på turismen. Turismen is still going strong trots finanskris. Fast det är inte därför jag hamnade här; jag är inte tillräckligt smart för att gå dit pengarna finns, hihi! Jag hamnade här tack vare det berömda bananskalet, även kallat ödet. Vad tror ni om det? Vad är ödet egentligen? Är det farligt att tro att allting ordnar sig, för det är ändå förutbestämt, eller sätter man käppar i hjulet för sig själv genom att tänka att allt kommer att gå åt helvete tills motsatsen är bevisad?
Den här ska jag läsa på flyget till Ecuador hade jag tänkt. Maktub av Paulo Coelho.
Distraction
Såhär ser köksbordet ut just nu. Kompendier, pärm, anteckningar, filofax, kaffe, dator och handkräm med aloe vera. Det är allt jag behöver idag! (Hade varit najs med en kaka eller två också förstås!)
Fast vad gör mina solbrillor där också?
Plugg och plugg och plugg...
En liten påminnelse till mig själv: KOM IHÅG att ringa vaccinationen på måndag!!! Min vaccindoktor håller på och renoverar kliniken så jag måste ringa hem till honom för att boka tid. Hoppas verligen han är hemma för jag är inte helt färdig ännu!
Bara en sak till...
Nattinatti!
Meningen är ...
Så nu har jag äntligen bestämt mig för den här fina från Everest. Jag funderade mycket fram och tillbaka, och frågade vänner med backpack-vana, om jag skulle ha 50 L eller 60 L, och när jag frågade familjens sportexpert (Becca: vem hade någonsin kunnat tro att det skulle vara du?!) vad skillnaden mellan 50 och 60 liter var så svarade hon 10... (???) Jaja, DET avgjorde saken! Hellre lite för stor (vilket är totalt omöjligt ändå) än för liten, eller hur? Å sen är det ju så himla käckt att det finns en liten dagryggsäck på som man kan ta av; älskar vi inte såna små finesser? MERVÄRDE! Så tack vare min systeryster (och hennes experthjälp) så blir det den här! Vad tycks?
Ceviche!
Vilken mysig fredagskväll!
A taste of Ecuador
Vi fick praktikplaneringen häromdagen, det kommer bli så bra! Johanna var här i förrgår kväll för att prata om resan och hur planeringen ser ut och sådär. Hon hade med sig ett papper där hon hade skrivit upp all medecin vi ska ha med; en hel del! Så bra att hennes mamma är sjuksköterska och så gulligt att hon hjälper till med allt sånt där. Jag följde med J till apoteket i förrgår så hon kunde hjälpa mig med allt vad diarremedicin och vätskeersättning heter... Vi är båda sååå spända!!! Det är helt fantastiskt vad mycket vi kommer att få se! För mig är det första gången utanför Europa.
Jag och Anna blev färdiga med vårt kulturarvsprojekt igår, och det var riktigt skönt att kunna skicka in den en dag innan det skulle vara färdigt, hahaaa! Framförallt var det skönt att kunna stryka EN sak från listan. Nu i helgen ska jag försöka bli färdig med hemtentan och sen är det bara guidningen kvar. PUHHH!
Plugg och kolakakor!
Det är så jättefint väder här i Lidköping idag, härligt! Attans bara att jag måste sitta och plugga hela helgen! Nu är det bara 16 dagar kvar tills vi åker till Quito! Jag börjar bli riktigt nervös! Igår tog jag mitt koleravaccin, och det var inte alls så farligt! Tramsbollar som sa att det skulle vara så fruktansvärt äckligt; det smakade ju hallon!
Igår ringde den lilla gulliga tjejen som skulle hyra vår lägenhet över sommarn; hon hade dåliga nyheter... Tyvärr har hon blivit avskedad, så hon undrade om vi skulle kunna lösa det här på något sätt. Självklart ska hon inte sitta här i tre månader med en lägenhet hon varken behöver eller har pengar till! Så det blir till att försöka hitta någon ny, men det känns ju lite jobbigt eftersom hon egentligen skulle flyttat in om en vecka! Jaja, det löser sig nog bra till slut ändå.
Jag blev så inspirerad av Frida och Helena som bakat småkakor igår, så jag gjorde faktiskt egna små kolakakor. Jättegoa blev de! Nu ska jag göra ett pluggryck och kasta mig in i den spännande boken som heter "Ortnamnen i Skaraborgs län - Vartofta Härad".
Vamooos!
Nuuuni, nu niii! Nu är det bara 18 dagar kvar! Jag blir helt hispig när jag tänker på det, så jag tänker inte på det, men det gör jag ändå! Ni ser; hispig! Om 18 dagar sitter vi på Barajas i Madrid och väntar på att vi ska lyfta! Förhoppningsvis sover jag också redan, eller iallafall är jag nog lite vimmelkantig av mina efterlängtade piller av vilket slag som helst, det lagliga slaget såklart.
Imorgon ska vi ta det drickbara koleravaccinet; enligt Filip och Marcus är det vedervärdigt, men alternativet är såklart ännu värre. Vi fick lära oss på Kulturarvet idag förresten att pesten som härjade vilt i Europa på medeltiden finns i Sydamerika, så det var ju kul. Som sagt, pest eller kolera.
Grattis grattis till mina två kusiner, som bestämde sig för att födas på samma dag med 7 års mellanrum; vilken precision, bra jobbat!
Jag ringde och pratade med minsta systeryster förut, hon är så gosig; lite tonårsslapp och håglös titt som utan att veta varför, men hallååå vem var inte det?! Fy vilken hemsk ålder det var, jag längtar verkligen inte tillbaka! Tänk vad skönt det hade varit om man hade vetat det man vet nu, då! Universum var väldigt litet, spegeln var väldigt stor, kompisarna har höga röster och föräldrarna fattar I N G E N T I N G. Så kan det vara för vissa, har jag hört, men JAAAG var självklart ingen jobbig tonåring, nejdå. Så. Puss på dig min fina syster.
Cristian sitter och tittar på Kyle XY, åååh som han har fastnat för denna serie som handlar om en utomjording som sover i ett badkar hos en amerikansk familj. Nyklippt och fin är han också. Mamma klippte honom ute på altanen. Det blev en tennisbollstor svart hårboll, och usch den skulle man kunna använda i en sån där "stoppa ner handen i lådan och känn på nåt äckligt"-tävling.
Nu ska jag krypa ner och läsa en mysig bok, nattinatt.
