På plats i Nelson!
Nu är jag på plats på campuset i Nelson, efter en minst sagt äventyrlig resa från Christchurch. Det tog åtta timmar och jag var tvungen att byta minibuss i en liten by (?) som heter Blenheim. Fin natur är det, såklart...det vet ju alla som sett Sagan om Ringen, men att det skulle vara så likt Ecuador hade jag inte trott. Bergen jag var tvungen att åka över för att komma till Nelson var precis lika de kulisserna vi hade omkring oss i Anderna.
Jag kom fram till Nelson ungefär tjugo i nio på fredagkvällen; alla affärer och turistinformationen var stängda, och jag hade inte den blekaste aning om var jag skulle ta vägen egentligen. Jag tänkte som vanligt att det löser sig, för det gör det ju alltid på något sätt! :) Hur som helst började det killa lite i magen när jag kom på att det snart skulle bli mörkt också, och jag med min monsterväska skulle gå omkring ensam i en okänd stad och leta efter...vaddå? Campus. Jag hittade ett öppet internetcafé där jag frågade om vägen till campus, men han visste bara var skolan låg och visade mig på kartan. Jag fick alltså gå dit och hoppas på det bästa.
Till en början virrade jag omkring bland skolbyggnaderna, men sen hörde jag röster...och i ett fönster såg jag två siluetter som böjde sig ner lite som för att se vem som stod utanför med backpack på ryggen, och sen hörde jag JENNIIIFEEER och så kom ett tiotal tjejer (och en kille) utspringande från dörren nedanför och jag har väl ALDRIG varit gladare än då att se min gamla KLASS!!! De tog mina väskor och bar upp dem på ett av deras rum och några andra följde med mig till den som var ansvarig för att hitta ett rum till mig. Hela historien om hur det gick med mitt rum och hur det hade gått med alla andras rum orkar jag inte ta nu, för att det var en helt katastrof... Den ansvariga är nog inte helt stabil, men har jag i alla fall någonstans att sova. Imorgon ska jag troligtvis byta min lilla etta till en tvåa som jag ska dela med en amerikansk tjej, vilket säkert blir jättebra!
idag var första dagen i skolan. Vi fick en liten guidad tur med buss genom staden, över bergen till stranden och tillbaka igen. Det blir jättebra det här, det känns superduper!!! :) Redan imorgon ska vi åka ut till en Maoriby där vi också ska tillbringa natten i ett traditionellt hus (Whare Nui) vilket ska bli JÄTTESPÄNNANDE!!! Innan vi åker ska vi gå igenom hur man bör uppföra sig och så vidare.
Vi fick dessutom reda på att i våra uppgifter ingår att vara så osvenska som möjligt. (Så sa de faktiskt.) I slutet av vistelsen här på Nya Zeeland ska vi presentera vad vi har lärt oss, men vi får absolut inte lämna in något skriftligt! Konst, dans, teater, fotoutsällning, dikter, vad som helst bara det inte är en uppsats! Dessutom så ska vi inte få reda på exakt vad vi ska göra och precisa tider o.s.v. för de vill att vi ska lära oss något nytt och känna att vi förändras. Lite häftigt. Jag som tycker att jag ändå är hyfsat spontan i vanliga fall kanske märker att jag också har mina ramar som jag vill hålla mig till.
Yes, jag gjorde ett litet hopplock av bilder, för det tar sååå lång tid att ladda upp dem med den här långsamma uppkopplingen. Det är lite bilder från fantastiska Christchurch, mina väskor och min lunch som jag var färgglad och fin. :)
Jag hoppas att ni alla mår bra därhemma! Massa kramar till er från ett soligt/regnigt/soligt Nelson!
Jag kom fram till Nelson ungefär tjugo i nio på fredagkvällen; alla affärer och turistinformationen var stängda, och jag hade inte den blekaste aning om var jag skulle ta vägen egentligen. Jag tänkte som vanligt att det löser sig, för det gör det ju alltid på något sätt! :) Hur som helst började det killa lite i magen när jag kom på att det snart skulle bli mörkt också, och jag med min monsterväska skulle gå omkring ensam i en okänd stad och leta efter...vaddå? Campus. Jag hittade ett öppet internetcafé där jag frågade om vägen till campus, men han visste bara var skolan låg och visade mig på kartan. Jag fick alltså gå dit och hoppas på det bästa.
Till en början virrade jag omkring bland skolbyggnaderna, men sen hörde jag röster...och i ett fönster såg jag två siluetter som böjde sig ner lite som för att se vem som stod utanför med backpack på ryggen, och sen hörde jag JENNIIIFEEER och så kom ett tiotal tjejer (och en kille) utspringande från dörren nedanför och jag har väl ALDRIG varit gladare än då att se min gamla KLASS!!! De tog mina väskor och bar upp dem på ett av deras rum och några andra följde med mig till den som var ansvarig för att hitta ett rum till mig. Hela historien om hur det gick med mitt rum och hur det hade gått med alla andras rum orkar jag inte ta nu, för att det var en helt katastrof... Den ansvariga är nog inte helt stabil, men har jag i alla fall någonstans att sova. Imorgon ska jag troligtvis byta min lilla etta till en tvåa som jag ska dela med en amerikansk tjej, vilket säkert blir jättebra!
idag var första dagen i skolan. Vi fick en liten guidad tur med buss genom staden, över bergen till stranden och tillbaka igen. Det blir jättebra det här, det känns superduper!!! :) Redan imorgon ska vi åka ut till en Maoriby där vi också ska tillbringa natten i ett traditionellt hus (Whare Nui) vilket ska bli JÄTTESPÄNNANDE!!! Innan vi åker ska vi gå igenom hur man bör uppföra sig och så vidare.
Vi fick dessutom reda på att i våra uppgifter ingår att vara så osvenska som möjligt. (Så sa de faktiskt.) I slutet av vistelsen här på Nya Zeeland ska vi presentera vad vi har lärt oss, men vi får absolut inte lämna in något skriftligt! Konst, dans, teater, fotoutsällning, dikter, vad som helst bara det inte är en uppsats! Dessutom så ska vi inte få reda på exakt vad vi ska göra och precisa tider o.s.v. för de vill att vi ska lära oss något nytt och känna att vi förändras. Lite häftigt. Jag som tycker att jag ändå är hyfsat spontan i vanliga fall kanske märker att jag också har mina ramar som jag vill hålla mig till.
Yes, jag gjorde ett litet hopplock av bilder, för det tar sååå lång tid att ladda upp dem med den här långsamma uppkopplingen. Det är lite bilder från fantastiska Christchurch, mina väskor och min lunch som jag var färgglad och fin. :)
Jag hoppas att ni alla mår bra därhemma! Massa kramar till er från ett soligt/regnigt/soligt Nelson!
Kommentarer
Postat av: Rebecca
Oh jag tycker att er uppgift verkar vara jätterolig. Nu har du verkligen chansen att vara kreativ. och det kan väl vara skoj att dela rum med en amerikans tjej, om hon inte är helt psycho förstås ;) PÖSS
Trackback
