Ett och ett halvt dygn...
...kvarstar tills vi aker till República Domenicana. Igar var vi och hamtade vara vouchers, och da berattade den trevliga tjejen att det kanske blir en extradag! Waaahhh! Det hade ju varit jattebra! TACK!
Idag nar vi var pa jobbet ringde det en kille fran Kemtours och berattade att vi far en vecka!
E n v e c k a !!!
Jag och Johanna holl pa att svimma! Vi kan fortfarande inte fatta att det ar sant! 
Vi ska alltsa aka till Punta Cana och bo pa femstjarniga hotell i en hel vecka! Hotellet ovanfor ska vi bo pa forst, och efter tre dagar blir det forflyttning till ett annat femstjarnigt. Jag har aldrig bott pa nagot all-inclusive, och kommer kanske aldrig nansin mer att gora det! Johanna har fatt tillfalliga koncentrationssvarigheter, och i skrivande stund sitter hon pa sangkanten och packar - redan!
Var resvag till jobbet (fran det ena till det andra) ar som ett tv-spel. Det finns diverse hinder vi maste ta oss forbi varje dag. Det forsta ar hur vi ska hoppa pa bussen i farten, och det andra ar hur vi ska komma av bussen i farten. (Det finns inga riktiga hallplatser har, och ar det for fa som vantar sa lonar det sig inte att stanna och da ar det synd for den som star dar!) Nasta hinder ar hur vi ska ta oss over gatan for att byta buss. Bussen som hamtar upp oss dar ar inte privat och maste alltsa stanna hur fa som an star och vantar. Oftast ar bussen smockfull, och nar vi ska av brukar vi fa armbaga oss av. Nar vi kommit av den bussen ar det inte mkt kvar av vagen till jobbet, men dock den tuffaste biten. Over den smala trottoarkanten dinglar en avknipsad elkabel; den ska vi se upp for. Nasta hinder ar en hard kurva som skymmer vagen och alltsa bilarna som kommer fran vanste anda tills det ar for sent. Val over den gatan kommer ett stort hus med en laskig och aggressiv schafer som kastar sig mot stangslet. Sen ar det en massa skrikiga skolungar och sedan ar vi framme!!!
Igar var det dessutom Johannas fodelsedag! Det firades ju saklart, och nar stackarn skulle bita i tartan (som sallskapet vilt ropade att hon skulle) sa trycktes huvudet ner i den kletiga tartan! :) Cristian var ju saklart den skyldige. Saklart! Hipp hipp hurra!
Tack till alla er darhemma som har skrivit! Det ar jattekul att ni laser och kollar hur vi har det harborta! Jag onskar er alla en jatteskon helg! Pussar och kramar!
Gungigung
Har ligger jag a sussar i min fina hangmatta pa Cristians foraldrars bakgard. Inte den mysigaste bakgarden kanske, men det var harligt att ligga a gunga!
I torsdags akte vi med Patricia och besokte nagra indiancommunities. Forst akte vi till Cotacachi som ligger ungefar tre timmar fran Quito. Vi motte upp var native guide Luis pa ett café langs vagen, och akte sedan vidare till den forsta byn. Dar fick vi en guidad tur och fick bland annat lara oss hur de vaver mattor i totora. (Totora ar som ett storre vass.) Vi fick ocksa lara oss om en medecinvaxt som heter lechera; den har en mjolk som sags laka bland annat oroninfektioner. Nyblivna mammor graver ner sin moderkaka under den har plantan for att barnet ska bli intelligent och friskt. (Pappa du gravde ju ner min under appletradet, kan det haft nan inverkan pa min intelligens???)
Efter besoken pa de olika communities akte vi till vart hotell som i n t e var det basta vi har sett i vara dar. Vid forsta anblick sag det helt okej ut; vaxtlighet och pool, vita vaggar och allmant trevligt. Nar vi fick vart rum var det som att ga ratt i en vagg av fuktig unklukt. Efter ett tag nar vi satt pa sangen och pratade sag Johanna nagra suspekta sma, gra fula 'spindlar' som satt pa vaggen. Det var inte bara en utan vaggarna var fulla med flera generationer sma gra! Vi gick ut fran vart rum och da kom Patricia som just hade duschat tillsammans med tre kackerlackor. Sa kan det ga! Nar vi sa till i receptionen sa de att det var helt normalt, och att de brukar halla till dar. Vi fick dem iallafall att ta med en insektsspray och avlusa rummet; tyvarr forekom felhantering av produkten och intoxikering och total hjarnforgiftning var inte langt borta dagen darpa. Patricia undrade hur i hela varlden vi ska klara av djupare djungel, men assa dar ar man ju forberedd! Det har skulle ju vara ett spa-hotell!
Insektsmedelforgiftningen var inte det enda problemet; forutom att mobilen inte hade nagon signal alls befann vi oss tva timmar fran den colombianska gransen. Dessutom var vi de enda gasterna pa hotellet, och restaurangen stangde till var ara tva timmar tidigare an vad som stod pa skylten.
En parantes: hygien i koket ar A och O! Det har vi lart oss den harda vagen, eller kanske den losa.
Vi overlevde natten! Allt verkade nu som ren och harlig alpluft! Vi begav oss till Otavalo som har den storsta indianmarknaden i Ecuador. Massa roliga och farglada saker! Har prutar man hejvilt och halften av det ursprungliga priset ar inte ovanligt.
Johanna tittar pa fargglada mattor.
Pa vag hem fran Otavalo stannade vi till i Cayambe och gick balansgang pa ekvatorn.
Pa lordagen skulle vi fira Johanna som fyller ar nu pa onsdag, hipp hipp! Det gjorde vi med middag hemma hos Christian och Gaby och deras tramshund som hade trosa och scarf pa sig! Efter middagen akte vi till Lemon Tree igen, dar Johanna fick mottaga en flaska champagne uppe pa scenen i utbyte mot att hon dansade; och det gjorde hon! (Ofrivilligt, men hon offrade sig for laget.)
Flickorna: Gaby, Johanna och jag och Maribel, Cristians gulliga syster.
Cristian har frigjort sig fran sina lockar. Igar kvall akte vi in till Centro Historico for att dricka kaffe med Cristians faster och farbror och kusin. Nar vi kom fram till presidentens hus borjade de trumpeta och ut kom sjalvaste presidenten Corea med sin bastis Hugo Chavez! Wah! Vi stod jattenara och de vinkade till folkmassan och folk hejjade och hurrade. Man kan ju absolut tycka vad man vill om presidenterna och deras politik, men det var haftigt att se dem anda. Attans att vi inte hade kameran med oss just igar!
Tyvarr har jag som sagt inga bilder fran Chavez och Corea fran igar. Den enda bilden fran gardagen ar fran lunchen. Har kommer den: (Kansliga lasare varnas, bloggen kan innehalla obehagliga bilder.)
Har ser ni Halta Lottas huvud, och levern samt hennes fot.
Aphanden. Nej, det ar Lottas fot.
Veckan som gatt i bilder
Fran var biljardkvall. Jag vann i n t e, bara for att alla andra fuskade.
Pa lordag morgon akte vi upp upp over Anderna for att sen aka ner ner till djungeln.
Vi akte till ett vattenfallet la Cascada Magica i Chaco och vadade och badade.
Sa har stora blad finns det i djungeln.
Har bodde vi i El Chaco. Meningen var att vi skulle aka och gora rafting, men instruktoren hade akt till Quito nar vi kom! Jaha! Det finns val en mening med det ocksa.
Pa sondagen akte vi och badade i varma kallor i Papallacta. I bastun hade de lagt eukalyptusblad vilket gjorde oss gott! (Johanna har hosta och jag far efterslangar ibland.)
Igar var vi pa indianmarknaden igen, och det blev allt lite shopping! Jag och Johanna har varsin jattefin poncho och jag hittade ett vackert silverarmband.
Imorgon bar det av med Patricia till Otavalo och ett annat stalle som jag inte kommer ihag namnet pa, men manniskorna ska vara extra morka och vackra dar. Dar ska vi bo over pa ett spa och vi ska fa guidad tur och aka till ekolodger i sma byar i trakten. Det ska bli jatteroligt och kul att se lite annat an Quito, och att se en annu storre indianmarknad! De har sa mycket fina saker!!!
Hasta la proxima!
Djungelhelg
Puss pa er lilla familjen och vanner!
Biljetterna bokade
Igar var vi pa presskonference i borgmastarens hus angaende turistsakerhetsfragor. Det var jatteintressant, och det var roligt att se hur engagerade de ar i de fragorna. Det blev jattebra information till var marknadsplan som vi jobbar pa for Wakani. Efter motet gick vi en svang till turistinformationen for att hamta en karta. De hade jattefina grejer dar, och sarskilt en lilablarosa vaska som jag vill ha. Vill ha!
Pa eftermiddagen gick vi till en liten turistmassa pa ett hotell har i stan for jobbets rakning. For att komma in skulle man lamna in sitt visitkort for att visa att man antingen var tour operator eller hotellagare eller liknande. Vi fick klippa och klistra ihop vara visitkort, sa nu har vi alldeles egna visitkort fran Wakani, det ni! Massan var pa ett 5-stjarnigt hotell med rod sammet och hej och ha. Jennifer och Johanna stannar utanfor hotellet for att forsoka trycka in matladorna i ryggsacken, och matladorna trillar ner pa den morkroda mattan och sa halsar man oss valkomna och trycker ner hissen till oss och trycker sedan pa ratt knapp i hissen for oss. Sedan oppnas dorrarna innan vi hunnit sluta fnissa, och HOPPSAN dar var vi mitt i massan. Det fanns kaffe och personal som hallde upp det for en, och nastan personal som drack det for en ocksa! Vi borjade ga runt, och blev haffade nastan med en gang av folk som ville salja in sina grejer till oss och gora business. Efter att ha klarat av en och en halv timma planerade vi att smita darifran, men da hann en herre fore med att stoppa varsin bulle i handen pa oss. Med handerna fulla av broschyrer och cd-rom och visitkort och bulle i munnen sprang tva tjejer fram till oss och ville prata affarer. Nar jag forklarat varfor vi inte hade riktiga visitkort (annu saklart) ville hon att jag skulle skriva ner mailadressen och allt det har blev for mycket for Johanna som kokade over (anfall). Ah, tokigt var det, och sa fick vi springa in pa toaletten sa att Johanna kunde dricka upp sitt kaffe i lugn och ro.
Efter jobbet akte vi med Cris och Chris och nagra andra till en pub dar de har 3, 5 liters ol (for er som gillar det), och spelade biljard. Kul, fast jag var som vanligt kass. K A S S. Man kan inte vara bra pa allt!
Yes. Nasta anhalt blir djungeln; inte djupaste djungeln direkt men vi ska till orienten och bada i ett vattenfall imorgon med Christian och Gaby. Jihu! Cristians mamma har gjort myggmedel till oss. Hon har massa huskurer for sig. Nar jag hade hosta nar vi kom hit sa tog hon radisor och mixade dem med lime och honung. Det hjalpte!!! For stunden iaf. Det dar at jag i tre dagar; det var godare forsta dagen an tredje men jaja.
Hoppas att alla har det bra pa sina LIA-platser! Puss till er alla!
Pa bussen del 2
Tops
Batterier
Tandborstar
Plaster
Karlekssang/karamell-rap
Korkortstest
Sa har ser det ut dar vi bor. Huset ligger i en dal, och vagen dit ar serpentinartad vilket gor resan som sagt valdigt spannande.
Vi kom just hem fran gatan harutanfor dar vi atit komage och potatis och mote; det kanske inte blir min favorit har i Ecuador...men potatisen var himla god!
Pa bussen del 1
Forsta veckan:
Karameller
Soppasar
Yucachips
Sang till bandspelare
Rontgenbilder
Unversalatlas pa CD-rom
Notter
Kollibri och Shakira
Bussen till jobbet tar ungefar en timma, och det ar ett aventyr varje gang! Pa smala vagar far den fram, ibland stannar den for att ta upp nya passagerare, ibland far de hoppa pa i halvfart. Varje tur kommer det pa forsaljare pa bussen och det ar alltid lika spannande att se vad de har att erbjuda.
Idag nar vi at lunch pa jobbet (som bestod av soppa med popcorn som Cris mamma lagat till oss) sag vi en kollibri i tradgarden! Exotiskt!
I lordags kom Shakira och tittade forbi! Johanna har tagit sina forsta salsasteg och vi hade verkligen roligt! Efterat akte vi till ett stalle och at kyckling; vi var fem som delade pa en hel kycklingjavel (jag citerar Johanna) och som vi fick ata med operationsvantar! Den var sakert tre ganger sa stor som kycklingarna hemma i Sverige.
Cristian, jag, Johanna, Christian och Gaby. Christian och Gaby ar varldens goaste manniskor! De har varit med och (stolta) visat oss deras land. Pa lordag aker vi till ett stalle som heter Chako med dem.
Nu ar det dags for tva svenska toser att sova, nattinatti!
Arbetsdag
Idag borjar det pa riktigt. Klockan ar halv nio och vi ska alldeles strax ata frukost. Cristians mamma har gjort matlada till oss, och vi far med oss juice och en papaya.
En liten bild fran i lordags.
Onska lycka oss till idag!
Gissa vad vi har gjort idag?
Idag har vi akt varldens hogsta linbana! Teleferico som den heter nar upp till 4100 meter over havet, och sedan vandrade vi en bit till. Haftigt var det, men jag var ganska radd pa vagen upp..! Man kanner sig inte sa stor har. Kortet har jag tagit genom att halla kameran bakom huvudet, sa att jag skulle slippa titta sjalv. (Jag kikade faktiskt da och da, och pa nervagen var jag lite modigare!)
Igar kvall kom Cristians bastaste basta kompis hit och tog med oss till en indianmarknad i stan. De hade sa fina saker! Det var ganska stort, valorganiserat och fint. Jag och Johanna kopte varsin jattefin hangmatta; Johanna en vinrod och jag i massa olika farger. Efter det akte vi med Cristian och Cristian och hans fru till Panecillo som ar en stor staty som sitter hogt upp och blickar ut over staden. Den forestaller en jungfru som har vunnit over djavulen som ligger som en orm over jordklotet. Dar fanns ocksa en marknad och dar kopte Johanna ett par jattefina orhangen och jag ett rott armband gjort i tagua.
Utanfor marknaden med Cristians och hans fru Gaby.
Jungfrun pa Panecillo.
Jag, Cristian och Johanna uppe pa Panecillo med hela Quito under oss.
Cristians gamla kompisgang och vi pa restaurangen igar kvall.
Lite bilder fran vara tva forsta dagar i Ecuador
Jag och Johanna pa flygplatsen i Madrid.
Snart framme!
Framme i Quito!
Poolerna i El Tingo.
El Tingo.
Flygresan och vara forsta dagar i Ecuador
Efter en ca 30 timmar lang resa kom vi antligen i tisdags morse kl 7 lokal tid fram till flygplatsen i Quito! Vi ar jattenojda med flygbolaget LAN, och resan gick hur smidigt som helst. Pa flygplatsen vantade Cristians familj; mamma, pappa, kusiner, faster, svagerska och brorsson. Solen sken jattestarkt fast det var sa tidigt pa morgonen, och luften var lite tyngre an hemma. (Vi ar ju pa 2800 m over havet sa det ar helt normalt att kanna sa i borjan.) Jag fick en jattestor fin bukett aprikosa rosor av Lizeth, Cristians kusin.
Vi akte raka vagen hem och at frukost; mosad, stekt matbanan med ost, och kaffe. Jattegott! Sedan gick vi en svang i kvarteret och duschade och fraschade till oss, och sen var det redan dags for lunch som systern Maribel lagat. Vi fick lagga oss och sova en stund efter lunch, for vi var riktigt mora efter resan. Nar vi vaknade akte vi med hela familjen till stan och at pizza, och sen fick vi en guidad tur i centro historico. Cristians syster laser till kock med inriktning pa turism ocksa sa hon var riktigt duktig pa stadens historia och alla monument. Nar vi kom hem stupade bade jag och Johanna i sang och sov till nasta dag!
Vi vaknade tidigt alla tre, vid halv sju ungefar. Dygnet ar fortfarande lite forvridet for oss. Efter frukosten satte vi oss pa en buss och akte till ett stalle som heter El Tingo dar vi badade i naturliga pooler. Cristian tror att vattnet kommer fran vulkanen. Solen var inte sa jattestark till en borjan, eller snarare den kandes inte sa stark! Jag hade kletat in mig med solkram anda eftersom jag branner mig latt, men det hade inte de andra tva gjort... Mitt pa dagen kom regnbagen fram; den stod mitt pa himlen runt solen i en cirkel! Vi funderade pa varfor den ser ut sa har och kom fram till att det kanske ar for att vi ar sa nara ekvatorn. Kanske? Nar vi skulle ga hem stannade vi vid en liten kiosk/matstalle dar Johanna och Cristian drack en ol och jag en cola, gott!
Landskapet har ar haftigt! Vi trodde att det skulle vara graare har, eftersom staden ar sa stor, men det ar valdigt gront faktiskt. Husen ligger pa de branta grona sluttningarna, och bergen ser ut som kulisser som skulle kunna valta nar som helst.
Just nu har vi precis atit frukost och om en stund ska vi aka till Wakani, reseagenturen som vi ska praktisera pa. Efter det har vi planerat att aka upp pa teleferico pa 5000 meters hojd och titta ut over Quito. (Hoppas det inte blaser for mycket!)
Hoppas att ni alla har det bra darhemma! Vi har det jattebra och det kanns att ett aventyr har borjat!
Massa pussar och kramar fran ett soligt Quito!
