Skärpning

Jo det var en sak till. Pengar är pengar, å mer än så är det inte.

Jag börjar undra om det inte är så att det ligger i vår svenska kultur att vara jädra gnidna snåljåpar. JÅPAR!!!

Jag orkar inte dra hela historien här, men jösses amalia. *skaka på huvet* Tro att karma finns. :)


Du lever fortfarande endast på grund av en sak...

Att jag snart ska dra ut i vida världen igen! (Ja, jag pratar med dig bloggen!)

Beccas och Mathias lille bebis har äntligen tittat ut! I måndags föddes Wilmer, så söt och fin. Gratts till de nyblivna superlyckliga föräldrarna.

Dagarna rullar på, alldeles för fort. Snart blir det till att boka de där biljetterna till NZ för annars lär vi komma upp i sexsiffriga belopp alltså!!! Jag har så svårt att prioritera saker just nu, för allt känns lika viktigt..! Det är projektarbetet (som är superstort den här gången), examensarbetet (som snart är klart iofs), jättehemtenta, visum till Nya Zeeland (mäckigt värre)...ehhh, det var väl det... Ja just det, så ska man ju andas och leva lite emellanåt. Laga mat. Äta den. Tvätta. Betala räkningar. Ja ni vet sånt.

Nu ska vi fika, med kaffe och pepparkaksballerina! Vaaa?! Aaa jag vet! Det var Cristian som kom hem med dem, för häromdan hade jag sagt "åååh jag vill ha pepparkakooor..." å idag tjatade jag om ballerinakakor. Så uppfann de pepparkaksballerina för min skull, tyckte jag var snällt. Tack!


I play guilty

Hahahaaa! Det var så roligt jag måste skratta! (Det kom en trekantig gubbe in!)

Nej, men pappa ringde och sa "haaa jag ser väl att du har fotoshopat den där trisslotten", typ som; "där kom jag allt dig"! "Å vet du hur jag såg det? På datumet; den där lotten har ju redan gått ut!!!" Hihi! Nej pappa, och nej Anna...jag har inte vunnit och jag har inte fotoshopat bilden. Jag använde mig av gamle vännen paint.

Jag får be om ursäkt till alla hederliga själar som jag har vilselett i detta mitt försök att liva upp min egen tillvaro och kanske med hjälp av the law of attraction som ni vet att jag så innerligt tror på (och hoppas på) faktiskt få de där månadsklöverna, och 25 spänn!

Mohahaha!

Idag är jag sjuk, och det jävligaste med det är väl egentligen att jag inte är tillräckligt sjuk för att ligga medvets- och samvetslös i sängen. Jag är fullt medveten om att jag skulle kunna göra det jag inte gör; det jag ska. Som att skriva om Borås turistiska infrastruktur. Åååh tänker ni, åååh vad fuskigt, det skulle vi också vilja skriva om! Jag vet, men det här är min grej så back off.

Hallå Rebecca, systeryster, har jag sagt att jag ska flytta? Nej men hallååå! Tänk dig att du bor i L.A. eller New York eller så, det är säkert som att vara med i en film, varje dag. Det är exakt samma sak här! Fast filmen heter inte En Shopahollics Bekännelser eller FRIENDS utan Fucking Åmål. Eller Bo-Ko och hans vänner. Fattar ni? Same same but different liksom!



Nu ska jag faktiskt läsa om Borås iallafall. Å så är min grupp bästa gruppen såklart, å de kan supermycket om Borås eftersom båda har bott där. Jag har sett stadsparksbadet.

Kommer inte bebisen snart?

20091004

Grattis på födelsedagen Cristiancito! :) Han har fått massa grattishälsningar från både min och hans släkt och vänner; tack så mycket allihop för det. Det är ju inte helt lätt att vara utan sin egen familj och då känns det nog fint att man har en familj som bryr sig här också!

Synd att jag inte är färdig med min utbilding ännu; Kungsbacka Turistbyrå söker nämligen en ny turistchef, mohahaha! :) Det finns ju faktiskt en del gamla kulturturismare ute i landet som är turistchefer i olika regioner...hmmm. Jag hade gääärna jobbat på Visit Sweden nånstans, Stockholm eller utlandet. Förra året fanns en plats ledig på Italien/Spanien/Frankrike-kontoret; hallå?! Fast om jag skulle söka dit så blir det Milano igen. Vill jag det? Jag vill vara nära min familj nu, fast jag är alldeles för rastlös när det handlar om att bo i samma stad för länge..! Jobbigt!

Jag har varit superhes hela helgen; kan knappt prata! Ska gå å lägga mig å läsa min roliga bok (som jag ligger å skrattar högt åt själv) så att det inte blir så sent ikväll.

Beccaaa, när kommer bebisen???


Yessssssssssss!!!


Wooo!!! Du seeer juuu, jag har vunnittt!!! Äntligen, det var precis vad jag behövde! Nu blir det månadsklöver mohahaha! Ojdå, plus 25 kr..! Uppeppning som heter duga!


Orkar inte

Jag behöver peppning; varför är det ingen som peppar mig? Är det ingen som kan läsa mina tankar? Jag får väl fråga nån då...

Tack å hej.


Nepp...

...det var tyvärr inte alls så kul på Latin Dance igår! Blä! Det var två låtar på en hel timma som egentligen var latinas, eller kanske tre...men inte mer! Meh! Instruktören var amerikan, kort å biffig och var antagligen där för en personlig uppvisning av hans egna häftiga och muskulösa persona..! Det var dääärför det var massa fjortisar med smink, okej okej! Å jag, å två damer. Å tre eller fyra herrar.

Innan vi började sa Mr America att den som han tycker är duktig kommer han vinka fram och får äran att stå bredvid honom å leda gruppen! Wohooo!

Jag funderar och funderar på LIA till våren. Hmmm jag har massa bra förslag, bland annat Canada! Bra förslag va? Häftigt! :) Jag kanske är en entreprenör! Jo för vi har lärt oss att en egenskap hos en sann entreprenör är att man bara ser möjligheterna! YES!

Det är nog nåt fel på mig, för jag har verkligen aldrig någonsin druckit mycket vatten, men helt plötsligt dricker jag litervis!

Ahhh va va va?! Nu fick jag ett mystiskt sms som jag inte kunde läsa från Rebecca! Jag skrev tillbaka att om hon inte svarar inom fem minuter ringer jag ambulansen. Kanske henne först. Tänk om bebisen kommer nuuu!!!

...

Jasså, soppan som jag tipsade om igår, jaha! Hoppas den blev god!

Adeus!


Det var den helgen det...

Jihuuu, ikväll ska jag gå på Latin Dance på Friskis här i Lidköping! Jippie! Egentligen var det passet fullbokat, men så ringde jag nu å testade å så hade de fått en endaste liten avbokning å det räckte ju till mig! :)

Helgen gick fort, först var jag hos pappa i fredags och åt middag. Becca och Mathias kom också, å det var ju jätteroligt. Vi satt vid matbordet å babblade fram till ett tror jag! (Å åååt, som små grisar! Pappa hade köpt prinsesstårta, å Becca hade bakat hallongrottor!)

På lördagen åkte jag tidigt från pappa för att handla mat till kalaset. Missade bussen i Kungsbacka med 3 minuter så då gick jag till Fyren å tog en kopp te medan jag väntade en timma på nästa! Å då har de faktiskt börjat gå mycket oftare än innan! Jaja det är så ute på landet, hihi.

Sedan var det kalas med släkten, å vi åt hembakad pizza och bamsesallad och äpplekaka med vaniljsås. Allt i höstens tema... :) Anna kom som första gäst, å jag fick en supermysig kofta som jag hade på mig sen på kalaset. Av pappa fick jag örhängen och moster med familj kom med det största paketet jag sett tror jag; en heltokig fruktskål! Av mormor fick vi en jättefin bok om alla länder i hela världen! Perfekt! I den kan jag sitta å titta i och drömma mig bort samtidigt som jag lär mig landets valuta och BNP! :) Ett land som jag gärna hade åkt till är Papua Nya Guinea, men attans...biljetten dit kostar ca 30 000 kr. :S Jaja, det får bli nån annan gång.

Jag och Cristian har börjat inse att det nog inte är så rimligt att tro att vi kan åka tillsammans till Australien i vinter. :((( Så mitt förslag är att vi åker till Filipinerna (för farligt tydligen) Singapore, dit biljetten inte kostar så förfärligt mycket plus att biljetten för mig till Nya Zeeland efter det bara låg på 4000. Låter bra! Det hade varit så himla roligt om Cris kunde få följa med å göra nåt kul också...han ska ju ändå vara här i Lischpisch i fyra månader sen själv.

...

Tiden rullar iväg å för varje dag som går stiger priserna å visumet som måste lämnas in å passet skickas iväg å huuuhhh.

Å nu ska ni få höra nåt: jag har klippt mig! För det var jag värd! :)))

Nu ska jag sätta mig med min kopp kaffe å några böcker som jag lånat å skumma dem lite.



Tjejerna i Göteborg. Jag saknar tiden på Humanisten å mina amigas!!!

Vilken härlig daaag

...ha ha ha haaa!

Det började med chokladmuffins (som stand-in för tårtan) imorse på sängen med ett ljus i som jag fick blåsa ut. Sång fick jag också, jaaaja. Sen fick jag leta fram två presenter, gömda hummm skumt...men jag hittade en parfym och ett par träningsskor! Jippie! (Jag lever nu i förhoppning om att hitta fler gömda presenter i lägenheten, fast jag vill inte fråga för svaret kanske är nej...)

Sen fick jag en ballong av Frida, å hon hade också bakat massa kakor för hon fyller ju också år idag, hurra hurra! Vi firade 50-årsdag ihop, så då kan ni ju klura ut hur gammal hon blev.

Av Body Shop fick jag den här:

Ååå vad söööt! Tack tack, den fick jag bara för att jag är en av deras bästa kunder, tjoho!

På lunchen gick jag å Cristian till Henrys här i Lidköping och åt lunch, å där fick jag en prinsesstårta, mumma!

Å ja ja nu ropar han dessutom att maten är klar, ååå hungrig!


Jag gick

Å det blev ju självklart mycket bättre när jag väl kommit utanför dörren. Uträttade lite ärenden, bl.a. fick jag rektorns underskrift så jag kunde skicka in studieförsäkran till CSN så pengarna kan komma snart; välkomna raka vägen ner i min plånboook! Det tar väl ett par dagar till...ufff.

Senare ska jag kila bort till Ica å handla hallon.


Just det, för imorgon tänkte jag ta med mig dem å bjuda på. Cristian sa att det gjorde du ju förra året på din födelsedag också, men hallå jag älskar hallonmuffins! Å det är min födelsedag, sådetså!


Gååå

...uuut!

Måste jag?
Ja det måsta jag!
Jag ska...
Okejdå...jag ska bara...
Inga mer "skabara"!
Jag skaaa sa jag ju!


G eller IG

Vems godkännande behöver du? Såhär på äldre dar (hummm) har jag glömt eller förträngt vems godkännande som var viktigt för mig. (Ganska skönt!) Nu ser jag på människor i min närhet hur det i olika skeden är viktigt med olika sorters godkännande och bekräftelse. Bekräftelse är något som vi alla behöver i olika grad, inte minst jag. Godkännande är nog mer negativt, oftast. När vi är små behöver vi fråga om lov, oftast till våra föräldrar...men helt plötsligt blev de mindre viktiga.

Helt plötsligt är den egna familjen minst viktig av alla. Deras ställe tar sedan kompisarna, till och med kompisars kompisar och andra personer vi inte ens känner blir viktigare. Godkänner inte de hur vi är eller gör eller vad vi har på oss, då är det ute med oss. Illa illa. Det spelar ingen roll egentligen om tröjan/parfymen/klockan (eller vad det nu kan vara) är bra eller inte, det är inte poängen egentligen. Det kanske handlar om att bli en kameleont och smälta in, för att överleva de där åren. De åren kan bli långa och många, eller få; det väljer man ju själv faktiskt.





Det är lite svårt att förklara den här bilden, men den hör hit och jag tänker inte ta bort den! :P

Tack å hej!


PS. Eftersom Becca undrade; i inlägget under står det på latin: "Lev ditt eget liv, för du ska dö din egen död". DS.


Om det finns en sak du kan vara säker på...

...är det detta.



Lunchdags

Snart är det dags för lunch. Jag har varit ledig idag ju, och Cristian kommer hem om en timma. Kylen är halvtom, eller halvfull då eftersom jag är så positivt lagd :) men jag har ändå hittat tillräckligt med grejer för att kompa ihop nåt gott. Det blir köttbullar med röd quinoa och thai-inspirerad yoghurtsås och vitkål till det. (Thai-inspirerad yoghurtsås låter ju himla avanserat. Det är det också; thaisås som man blandar med turikisk yoghurt.)

Å vad blir det till kaffet dååå? Vi fortsätter på thai-temat; tigerkaka.


Okejdå!

Det blev en helg i Göteborg; skönt att komma ifrån byhålan.

På lördagkvällen åt vi på Kråkan med pappa; mysigt ställe och  maten var supergod och mycket...mycket mat. Vi nästan rullade hem. Mysigast av allt i helgen var att äntligen träffa familjen pappa, Elly, Becca och Maggan. (Vet inte om Becca gillar det, men det är hennes mage som heter Maggan.) Synd att vi missade Mathias, men någon får ju se till så att maten hamnar på bordet hihi!

Hur som helst, vi var alltså hos Becca på söndagen och hon bjöd på te och kakor i mängder. Mängder!!! Hon hade varit i Kungälv och bunkrat upp, (helt rätt) och vi fick baddare och ballerina och mariekex och bragokex...alla med choklad på såklart! Becca visade upp alla fina bebiskläder som låg så fint ihopvikta i lilla lådan. Vagnen och spjälsängen å herrejösses nu är de redo!

Den lilla snuttan fick sin moped igår också, jättefin.

Ommmeeehhh nu ska jag snart sätta mig å plugga, ahhh kanske skriva lite på min spanskauppsats.

Funk brasileiro



Jag tror det var 2005 å jag hade skrivit in mig på ett gym i Milano. Där fanns en kurs som hette brasilian fitness eller nåt sånt där, och instruktören var självklart från Brasilien. (Alla hans far- och morföräldrar var från Japan så rent fysiskt såg han ut som en japan faktiskt!) Skiiitbra instruktör, å skiiitroliga grejer fick vi göra! Det var en låt och dans som satte sig fast i huvudet på mig, men jag har inte hittat låten förrän idag! Som jag har letat å sökt på allt jag trodde de sa i den låten (helt fel alltihop), å så går jag och snubblar på den på youtube när jag skulle lyssna på en annan.

Här är den iallafall, brassenergikick så här på kvällskvisten!

Fina bilder...





...kan det nog bli med den här bäbisen. Det börjar bli dags för en ny kamera snart; den som vi har nu är kanske 4 år gammal, alltså rena pensionären när det gäller kameror! Skulle vara häftigt med en systemkamera, men hur krångligt är det egentligen? Det är säkert lätta grejer nuförtiden. Annars kanske det är smartare att ta en sån här enkel och gullig variant. Billigare är den ju iallafall! Å rosa är den!
 
Idag har vi varit ute ända till ICA, woho vilka äventyr! Att bo i en småstad har sina för- och nackdelar, en av de förre är att det inte finns någonting alls att göra på söndagar. Ganska tråkigt. Å andra sidan är det perfekt när man pluggar eftersom det inte finns så mycket som distraherar... Annat var det i Milano! Nu när jag skriver det undrar jag om det verkligen är något positivt...nej, det finns nog inte så många fördelar alls med att bo i en håla där det inte händer någonting!
Dagen liksom bara försvinner och när den går mot sitt slut så är det enda jag kommer ihåg: plugg. Trökigt! Fast jag älskar ändå att plugga, å skulle gärna fortsätta läsa efter examen om ett år! :) Då skulle jag inte bo i en småstad, eller iallafall inte a casa di dio!


Plan för dagen

Idag har vi redan varit jätteduktiga och ägnat förmiddagen åt att städa hela lägenheten! Så skönt! Jag har tvättat våra fina turkosa soffiltar i handfatet, å fy det behövdes verkligen för vattnet blev brunt! (Skäms på mig!)

Efter det så blev belöningen äppelkaka som jag bakade igår (okejdå Cristian skalade äpplena) med vaniljsås och kaffe, ahhh hösten är här! Gott.


Jag har inte översatt på hela sommaren, och när jag kom hem så väntade faktiskt ett kuvert med tre brev som ska översättas till spanska, så det ska jag göra nu. Egentligen var det av egoistiska skäl som jag började med översättargrejen för Plan International; jag älskar ju språk och framförallt spanskan, och så jag ville helt enkelt vara med på ett hörn i en så stor och bra organisation som Plan samtidigt som jag fick träna på spanskan. På det sättet bidrar man ju faktiskt till någonting, även om i en liten skala. Ett bra tips till er som kan något språk, även engelska behövs ju såklart!
Här kan man även hitta praktikplats eller volontärjobb, eller självklart bli fadder! http://www.plansverige.org


Drömmar om Nya Zeeland

Nepp, det blev inte enskilt arbete på entreprenörskursen. Det blev grupparbete som vanligt, men gruppen känns jättebra så det blir bra ändå. Det enda som är lite dumt är att många av oss skulle vilja prova på en egen idé som vi faktiskt har, men nu får vi kompromissa. Igen. Det är också lärorikt, särskilt för såna som mig som helst kör själva!



Snart bär det av igen förhoppningsvis! (Nelson, Nya Zeeland)

Redovisning

Idag har vi haft redovisning av våra LIA-platser. Jag tror att det gick bra, och hoppas verkligen det eftersom jag och Johanna faktiskt la ner hela dagen igår på att få ihop vår powerpoint! Klockan ett gick vi och la oss, men trots att vi var ganska trötta idag kände vi oss rätt taggade ändå. Särskilt kul var det att kunna (förhoppningsvis) inspirera de nya ettorna som var där och lyssnade.

Det var hursomhelst en riktig utmaning att berätta den här upplevelsen på 15 minuter. Det går liksom inte. Punkt. Hoppas ändå att budskapet gick fram; du är ansvarig för ditt liv och det blir inte bättre än det du gör det till! Ungefär. :)



Sluta inte förrän du nått toppen! (Cotopaxi)

Alla var jätteduktiga på redovisningen iallafall, och även om några av ettorna somnade (!) så verkar det vara en go klass också.

Imorgon börjar vi med entreprenörskap. Hoppas att det blir enskilt arbete i projekten, då vet jag precis vad jag ska göra, woho!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0